En arbetsgivare som upphävt en arbetstagares anställningsavtal i strid med bestämmelserna i arbetsavtalslagen är skyldig att betala ersättning till arbetstagaren. Från ersättningen görs avdrag till Sysselsättningsfonden, om arbetslöshetskassan har betalat inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning till arbetstagaren efter anställningsförhållandets upphörande. Avdrag görs också från ersättning som betalas ut vid grundlös permittering.
Vi är sakkunniga inom sammanjämkningen av den ersättning som betalas ut vid tvistemål om upphävande av anställningsförhållande och arbetstagarens arbetslöshetsdagpenning.
Sammanjämkning enligt arbetsavtalslagen görs när domstolen dömer att ersättning ska betalas ut för uppsägning av arbetsavtal utan grund och när parterna i tvisten enas sinsemellan om ersättning. Ersättningen som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren är i regel högst ett belopp som motsvarar 24 månaders lön för arbetstagaren. Från ersättningen avdras 75 procent av inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning som betalats till arbetstagaren efter anställningsförhållandets upphörande. Arbetsgivaren betalar avdraget till Sysselsättningsfonden.
Avdrag görs också om arbetstagaren i stället för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. I dessa fall betalar arbetsgivaren avdraget till FPA.
Mer information: 12 kap. 1, 2 och 3 § i arbetsavtalslagen.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om ersättningsskyldigheten vid uppsägning av arbetsavtal utan grund. Ett sådant avtal ska separat nämna den totala ersättning som överenskommits. I ersättningen ska specificeras summan av förlorade löneförmåner som har uppstått innan avtalet ingicks. Från ersättningen ska göras ett avdrag med iakttagande av 12 kap. 3 § 1 och 2 mom. i arbetsavtalslagen.
Avtalsparterna är tillsammans skyldiga att avtala om sammanjämkningen av den ersättning som ska betalas ut till följd av ogrundad upphävning av anställningsförhållandet och inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Arbetsgivaren är skyldig att skicka en kopia av det undertecknade förlikningsavtalet till Sysselsättningsfonden och redovisa det avdrag som gjorts från ersättningen.
Begäran om kommentarer på avtalet
Lagen förutsätter inte att avtalskommentar ska begäras av Sysselsättningsfonden, men Sysselsättningsfonden kommenterar avtalsutkast på avtalsparternas begäran och förbinder sig till sina kommentarer om avtalet. I praktiken minskar kommenteringsförfarandet dock behovet av att göra ändringar i undertecknade avtal och vi rekommenderar således att man alltid begär en kommentar vid avgörandet av tvistemål gällande upphävande av anställningsförhållande. Vi behandlar alla avtalskommentarer konfidentiellt.
Avtalsutkast, begäran om kommentarer och fullmakter kan skickas per e-post till adressen: tsl@tyollisyysrahasto.fi. Vi rekommenderar användning av den skyddade e-postförbindelsen på adressen https://secure.tyollisyysrahasto.fi.
Uppgifter som behövs för avtalskommentarer
Sysselsättningsfonden behöver följande uppgifter för att behandla ärendet. Uppgifterna kan framgå antingen av avtalet eller av en separat utredning:
avtalsparter
arbetstagarens födelsedatum och arbetsgivarens FO-nummer
avtalets bakgrund och syfte
anställningsförhållandets slutdatum
avtalsvillkor
det totala ersättningsbeloppet i euro samt uppgift om hur många månaders lön den totala ersättningen motsvarar
ersättningen för förlorade löneförmåner som ingår i den totala ersättningen
ersättningens art och grunden för betalningen av ersättningen
arbetslöshetskassa som betalat arbetslöshetsdagpenning
utbetalning av ersättning
andel som betalas till arbetstagaren
andel som betalas till Sysselsättningsfonden, dvs. avdrag enligt arbetsavtalslagen
om avdraget till Sysselsättningsfonden görs till ett lägre belopp än vad som föreskrivs i lagen eller inte görs alls, en tillräcklig utredning om grunderna för jämkning av avdraget
förordnande om arbetsgivarens skyldighet att betala avdraget till Sysselsättningsfonden och skicka en kopia av avtalet för kännedom
Domstolen utreder huruvida arbetsavtalet sades upp grundlöst och om den utbetalda arbetslöshetsdagpenningen påverkade ersättningen.
Vid behandlingen av ett ärende som gäller tvistemål om upphörande ska domstolen ge Sysselsättningsfonden och den arbetslöshetskassa som betalat förmånen tillfälle att bli hörda (12 kap. 3 § 3 mom. i arbetsavtalslagen).
Domstolen ska ålägga arbetsgivaren att betala det belopp som dragits av från ersättningen till Sysselsättningsfonden och sända en dom eller ett beslut i ärendet som vunnit laga kraft till fonden för kännedom (12 kap. 3 § 3 mom. i arbetsavtalslagen).
Hörande av Sysselsättningsfonden
Domstolen ska be om Sysselsättningsfondens ställningstagande till ett avdrag i enlighet med 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. Det är bra att reservera åtminstone 21 dagar, dvs. tre veckor, svarstid. Utöver begäran om yttrande behöver vi stämningsansökan, svarandens svaromål eller i stället för dessa ett sammandrag som upprättats av domstolen. Av handlingarna ska framgå åtminstone följande uppgifter:
när anställningsförhållandet har upphört
hur många månaders lön den ersättning som käranden kräver motsvarar
om käranden har krävt att en del av ersättningen ska betraktas som ersättning för immateriell skada
om käranden har krävt att skälighet beaktas, dvs. att det avdrag som betalas till Sysselsättningsfonden ska sänkas
arbetslöshetskassa som betalat arbetslöshetsdagpenning
Skiljemannaförfarande
Sammanjämkning enligt arbetsavtalslagen ska göras även när ersättning för ogrundad uppsägning av anställningsförhållande betalas på basis av en skiljedom. Skiljemannen ska ge Sysselsättningsfonden och den arbetslöshetskassa som betalat arbetslöshetsdagpenningen tillfälle att bli hörda och begära Sysselsättningsfondens ställningstagande till avdraget enligt 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. Arbetsgivaren ska åläggas att betala det belopp som dragits av ersättningen till Sysselsättningsfonden. Dessutom ska skiljemannen delge Sysselsättningsfonden en lagakraftvunnen skiljedom som gäller ersättning som döms ut för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Skiljedomen ska verkställas, även om avdrag inte görs till Sysselsättningsfonden.
Det ovan nämnda gäller även ersättning som fastställs på grund av ogrundad permittering.
Sammanjämkningen tillämpas också på ersättning som bestämts till följd av ogrundad permittering enligt 12 kap. 1 § i arbetsavtalslagen 12:3.5. Vid beräkning av den andel som ska betalas till Sysselsättningsfonden beaktas inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning under den ogrundade permitteringen. Fondens tolkning är att ersättning som betalas ut under permittering i huvudsak är ersättning för förlorade löneförmåner, om inte fallet innehåller särskilda drag.
Bestämmelser om uppsägning av tjänsteförhållanden av tjänsteinnehavare i kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar finns i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (tjänsteinnehavarlagen). I tjänsteinnehavarlagen föreskrivs också om sammanjämkning av arbetslöshetsdagpenning och inkomstbortfall.
Enligt 45 § 1 mom. i tjänsteinnehavarlagen ska arbetsgivaren till tjänsteinnehavaren betala den inkomst för den ordinarie arbetstiden som han eller hon med anledning av att tjänsteförhållandet upphävts i strid med lagen har gått miste om, minskad med bland annat arbetslöshetsdagpenning som betalats till tjänsteinnehavaren. Arbetsgivaren är skyldig att till Sysselsättningsfonden betala 75 procent och till arbetslöshetskassan i fråga 25 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som betalats till tjänsteinnehavaren.
Sammanjämkningsbestämmelserna i tjänsteinnehavarlagen ska tillämpas också när en tvist överenskoms genom ett avtal som återförvisar en kommunal tjänsteinnehavare. Dessutom ska sammanjämkningsbestämmelserna tillämpas när man på grund av lagstridig permittering betalar utebliven inkomst för ordinarie arbetstid.
I statstjänstemannalagen som gäller statstjänstemän föreskrivs inte om sammanjämkning av arbetslöshetsdagpenning och inkomstbortfall. Således avdras inte den utbetalda arbetslöshetsdagpenningen från den inkomst för ordinarie arbetstid som arbetsgivaren retroaktivt betalar och avdrag ska inte heller betalas till Sysselsättningsfonden eller arbetslöshetskassan.
I lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan föreskrivs om ett motsvarande sammanjämkningsförfarande som i tjänsteinnehavarlagen.
Mer information:
Lag om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden, 44 § och 45 §
Statstjänstemannalag 55 § 3 mom. och 55 a §
Lag om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan 8 kap. 59 och 60 §
Vi skickar en faktura för Sysselsättningsfondens andel efter att vi har mottagit avtalet eller den lagakraftvunna domen har delgivits. Fakturan skickas i första hand till arbetsgivarens nätfakturaadress och i andra hand till den postadress som införts i företags-och organisationsdatasystemet.
Om du har några andra frågor om faktureringen, kan du ringa vårt servicenummer för arbetslöshetsförsäkringspremier (se kontaktuppgifterna här).
Avdraget som betalas till Sysselsättningsfonden är ett bruttobelopp och arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för ersättningen som betalas till arbetstagaren. Vi rekommenderar att frågor som gäller beskattningen av ersättning som betalas till arbetstagaren och andra frågor i anknytning till lagstadgade innehållningar kontrolleras hos skattemyndigheten eller någon annan instans som uppbär avgift (pensionsbolag e.d.).
Med granskningsperiod avses den tid för vilken inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning beaktas vid uträkning av sammanjämkningen. Granskningsperioden är väsentlig med tanke på sammanjämkningen, eftersom den arbetslöshetsdagpenning som arbetstagaren får endast beaktas för granskningsperioden.
Granskningsperioden börjar i regel dagen efter att anställningsförhållandet upphört. Granskningsperioden motsvarar den tid för vilken skadestånd betalas till arbetstagaren för förlorade löneförmåner till följd av ogrundat upphävande av anställningsförhållande, dvs. materiell skada. I permitteringssituationer beaktas inkomstrelaterad dagpenning under ogrundad permittering.
Om ersättning betalas till arbetstagaren för den uppsägningstid som man har försummat att iaktta, flyttar ersättningen granskningsperioden så mycket som den uppsägningstid som ska ersättas. Granskningsperioden flyttas också om arbetstagaren inte har förlorat några löneförmåner till följd av att anställningsförhållandet sägs upp, till exempel på grund av sjukdagpenning (HD: 2016:70). Detsamma gäller till exempel föräldrapenning.
Exempel på granskningsperioden:
Arbetsgivare Ab upphävde Arne Arbetstagares anställningsförhållande 20.4.2021. Arne bestred upphävandet av anställningsförhållandet och domstolen ålade Arbetsgivaren att betala till Arne
Den kalkylmässiga uppsägningstiden infaller i detta fall 21.4. –20.6.2021 (2 mån.) och granskningsperioden 21.6.2021–20.2.2022 (8 mån.).
Vid beräkning av det avdrag som ska göras till Sysselsättningsfonden beaktas de förmåner som arbetslöshetskassan betalat till arbetstagaren under granskningsperioden. Om arbetstagaren erhållit förmån från FPA i stället för från arbetslöshetskassan, görs ett avdrag till FPA.
Den inkomstrelaterade dagpenningens grundbelopp och dagpenningens förhöjningsdelar som utbetalats efter 1.1.2014 är alltid förmåner som ska sammanjämkas. Kostnadsersättningen som betalas för tiden för arbetskraftspolitiska åtgärder (9 eller 18 euro per dag), omställningspenning eller mobilitetsstöd beaktas dock inte när sammanjämkningen beräknas.
Domstolen kan göra ett mindre avdrag från ersättningen än huvudregeln eller helt låta bli att göra avdrag, om detta är skäligt med hänsyn till ersättningsbeloppet och arbetstagarens ekonomiska och sociala förhållanden samt den kränkning hen har blivit utsatt för.
Ersättningen kan jämkas även när parterna kommer överens om ersättningen med ett gemensamt avtal. Detta förutsätter dock att ovan nämnda lagenliga förutsättningar för jämkning av avdraget föreligger. I regel ska alla förutsättningar uppfyllas för att jämkning ska kunna komma i fråga. Om det avdrag som ska betalas till Sysselsättningsfonden jämkas, ska tillräckliga grunder för jämkningen framgå av avtalet eller den särskilda utredningen.
En liten eller mindre ersättning kan vara en av de omständigheter som ska beaktas när man bedömer förutsättningarna för jämkning av avdraget. Ersättningsbeloppet inverkar också på bedömningen av de ekonomiska förhållandena. Om arbetstagaren får en stor ersättning, förbättras hens ekonomiska situation trots det lagenliga avdraget.
Arbetstagarens ekonomiska och sociala situation ska i regel vara så svår att en minskning av arbetslöshetsdagpenning enligt huvudregeln skulle vara oskälig för arbetstagaren. Vid bedömningen av den ekonomiska och sociala situationen kan man beakta till exempel långvarig arbetslöshet, arbetstagarens försörjningsplikt och ställningen för dem som bor i samma hushåll.
Upphävande av anställningsförhållandet är nästan alltid en åtgärd som kränker arbetstagaren. Jämkningsbestämmelsen tillämpas inte automatiskt, även om upphävandet av anställningsförhållandet skulle ha drag som kränker arbetstagaren. Enligt förarbetena till arbetsavtalslagen kan jämkning komma i fråga vid upphävande av anställningsförhållanden på grund av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker eller orsaker som beror på arbetstagaren som person, men framhävs vid upphävande av anställningsförhållande på grund av personen.
Den kränkning som arbetstagaren upplever påverkar i första hand ersättningens totala belopp och dess fördelning på ersättning för materiell och immateriell skada. Om en del av den totala ersättningen som betalas till arbetstagaren är ersättning för immateriell skada, kan jämkningen av Sysselsättningsfondens andel i regel inte längre motiveras med den kränkning som arbetstagaren upplevt.
I avtalet ska separat nämnas den totala ersättningen som överenskommits och de löneförmåner som arbetstagaren gått miste om innan avtalet ingås. I avtalet ska man alltså specificera omfattningen av den materiella och eventuella immateriella skada som ersätts, för att det lagenliga avdraget ska kunna göras från rätt andel av ersättningen.
Avtalsparterna är skyldiga att specificera ersättningens delar enligt de faktiska förhållandena. Om förhållandet mellan den i avtalet överenskomna omfattningen av den immateriella skadan är uppenbart skevt, kan det vara frågan om kringgående av lag.
När ersättningens storlek fastställs är utgångspunkten omfattningen av den materiella skada som det ogrundade upphävandet av arbetsavtalet har förorsakat arbetstagaren. Vid upphävande av anställningsförhållande som är kränkande bör kränkningen i första hand beaktas som en faktor som höjer den totala ersättningen.
Upphävande av anställningsförhållandet kan oftast anses vara en åtgärd som kränker arbetstagaren, och är inte i sig en grund för ersättning av immateriell skada. Avtalsparterna ska kunna specificera för Sysselsättningsfonden de omständigheter som särskilt talar för ersättning av immateriell skada. Omfattningen av den immateriella skadan bedöms bland annat utifrån hur allvarligt det ogrundade upphävandet av arbetsavtalet har riktats mot arbetstagaren som person och i vilken utsträckning arbetsgivaren har visat likgiltighet mot till sina förpliktelser. Den viktigaste faktorn som inverkar på ersättningen av en immateriell skada är grunden för upphävande av arbetsavtalet, och till exempel ersättningens ringa belopp är inte i sig en grund för ersättning av immateriell skada.
När parterna avtalar om ersättning enligt 12 kap. 2 § i arbetsavtalslagen bör parterna i avtalstexten tydligt anteckna vad ersättningen till arbetstagaren grundar sig på. Detta är viktigt, eftersom arbetslöshetskassan tolkar avtalet självständigt med tanke på bestämmelserna om utkomstskydd för arbetslösa. Om ersättningens natur är oklar eller motstridig, kan arbetslöshetskassan vidta åtgärder för periodisering och återkrav av den arbetslöshetsdagpenning som arbetstagaren har fått, oberoende av vilken tolkning Sysselsättningsfonden har gjort i ärendet.
Sysselsättningsfondens kontaktuppgifter finns på sidan Kontaktinformation.
