Social- och hälsovårdsministeriet har under pågående år tillsammans med arbetsmarknadens centralorganisationer förberett ändringsförslag för vuxenutbildningsstödet, vilka grundas på centralorganisationernas förslag om utveckling av stödet. Även Sysselsättningsfonden som verkställer vuxenutbildningsstödet har varit med i det förberedande arbetet. Social- och hälsovårdsministeriet har till intressentgrupper 30.9.2019 skickat ett förslag på remiss angående de föreslagna förändringarna. Remissrundan avslutas 1.11.2019
Syftet med de föreslagna förändringarna är att förbättra löntagares möjligheter att studera med vuxenutbildningsstöd vid sidan av arbetet. Kombinationen av arbete och studier skulle främjas genom att förnya det nuvarande jämkade vuxenutbildningsstödet så att studier vid sidan av arbetet skulle vara lönsammare än nu. Förändringen är avsedd att genomföras kostnadsneutralt, dvs. att förändringarna även skulle gälla beräkningen av fullt vuxenutbildningsstöd för att förebygga eventuell ökning av stödutgifter på grund av förändringarna. Enligt propositionen skulle stödet till fullt belopp minska jämfört med det nuvarande stödet. I genomsnitt skulle vuxenutbildningsstödet för de nuvarande förmånstagarna minska med 78 euro på månadsnivå. År 2018 var det genomsnittliga vuxenutbildningsstödet 1419 euro per månad. Användningen av vuxenutbildningsstöd har ökat under de senaste åren och ungefär 25 000 löntagare och företagare utvecklade sin kompetens med hjälp av vuxenutbildningsstöd år 2018.
Löntagaren ska genomföra studier till en viss omfattning inom en bestämd tid för att kunna få vuxenutbildningsstöd. I detta förslag som nu skickats på remiss föreslår man ändringar angående studieprestationernas omfattning. I fortsättningen skulle utbetalning av stöd förutsätta prestationer motsvarande antingen fyra eller två studie- eller kompetenspoäng per stödmånad.
För närvarande kan man få vuxenutbildningsstöd för högst 15 månader. Man föreslår ändringar även angående förloppet av den maximala stödtiden på 15 månader. Enligt gällande lag förutsätts lika mycket studieprestationer av den som studerar vid sidan av arbetet som av förmånstagare som är studieledig på heltid och varje stödmånad räknas som en hel månad. Den maximala stödtiden skulle även i fortsättningen vara 15 månader, men stödtiden skulle löpa antingen en hel eller en halv månad åt gången. Den krävda omfattningen studieprestationer och den maximala stödtidens förlopp skulle vara kopplade till personens inkomster under stödperioden. Om personens inkomster minskar med högst 50 procent jämfört med den genomsnittliga inkomsten som låg till grund för stödet förutsätts prestationer motsvarande i genomsnitt minst två studie- eller kompetenspoäng. Då förlöper den maximala stödtiden med en halv stödmånad. Förändringen skulle göra det lättare att kombinera arbete och studier mer flexibelt efter den egna livssituationen.
Enligt propositionen skulle man alltid ansöka om löntagares vuxenutbildningsstöd i efterhand, så att förmånstagaren kan besluta om användning av stödet mer flexibelt och uppgifter från inkomstregistret kan användas vid verkställandet. För närvarande kan man ansöka om förhandsbeslut gällande vuxenutbildningsstöd och man kan också ansöka om stöd i förväg. Sökande skulle fortfarande ha möjlighet att i förväg få ett förhandsbeslut om ifall förutsättningarna för att få stöd uppfylls för egen del.
I propositionen utgår man från att förändringarna skulle träda i kraft 1.8.2020. Detta skulle betyda att riksdagen skulle få upp lagförslaget till behandling möjligen under hösten 2019. Sysselsättningsfonden informerar förmånskunder och intressentgrupper direkt om hur lagstiftningsarbetet fortskrider och om förändringarnas inverkan för kunderna samt ger allmän information i vår webbtjänst.
Mer information:
Direktör, Kundrelationer Merli Vanala, merli.vanala@tyollisyysrahasto.fi, tfn 040 841 8201
